Jag älskar att vara vaken när resten av världen sover(tända ljus, lyssna på fin musik och ligga i ett varmt bad). Jag älskar att träffa någon med så vackra ögon att allt annat bleknar i jämförelse. Jag älskar att ligga i en säng med alldeles för många kuddar och för stort täcke (bygga upp en egen värld under täcket och någons snabba andetag bredvid). Jag älskar att få sova tills jag vaknar och äta en lång frukost med bara mig själv och en kass repris på tv:n.

Jag älskar att stå på en balkong och luta mig lite för långt utanför räcket men veta att det står någon bakom som drar tillbaka mig när jag lutar mig alldeles för långt. Jag älskar att sitta med tio av mina vänner i en tresitssoffa med ben som ligger över varandra i en hög och skratt som överröstar musiken.

Jag älskar att stå på ett dansgolv och känna hur någons blick bränner i nacken, vända mig om och mötas av något som får benen att vika sig (poff, och man kommer på sig själv med att inte längre dansa utan bara fascineras över någons vackra ansiktsdrag).

Kuddkrig, händer, leenden, frost på balkongräcket, NÄR TVÅ VANTAR BLIR EN, du vet vad jag menar.