Fick en fråga här om dagen:

"Du sa att du tar hand om din häst 5ggr i veckan, vem tar hand om honom de resterande 2 dagarna? "

Svar:
Det gör min mamma. Det är min mamma som har fått mig och min syster att börja rida då hon har ridit sen barnsben. Hon är inte så supermycket för dressyrpass (även fast hon är jätteduktig!) Men minst 2dagar i veckan så har hon honom och då rider hon ut i skogen, tömkör och lite sånt. Så att jag kan fokusera på att träna på det jag behöver utan att tråka ut ponny-pojken lite. Jag rider såklart också ut några gånger i månaden, men hon ser till att han kommer ut minst en dag i veckan. Men trotts att hon har honom brukar jag försöka ta mig tid att dra till stallet en sväng och antingen köra lite frihetsdressyr med honom eller gå en promenad tillsammans.

Mamma har alltid stöttat mig till 100% i ridningen, hon har varit med mig på alla tävlingar, alla träningar, kört mig omkring för att jag ska få träna, betalat allt, suttit på lektaren flera gånger i veckan och kollat på mig. Och utan hennes peppning så skulle jag nog slutat och ridit för länge sedan. Jag är glad att jag har henne, hon kan sin sak och får agera ridlärare för mig när jag "fastnat".

Pappa är såklart också inblandad i häst-epidemin (?), eftersom att han har levt med 3 tjejer som spenderar 80% av sin vaedag i stallet. Pappa rider inte, men han följer med överallt. Ställer upp och betalar för saker han inte ens vet vad det är. Han är även delchef i NHS. Norrköpings Horse Show, sveriges 4e största hästtävling. Det gör att han har väldigt bra kontakter (världcups ryttare, tränare osv) och det ger honom en inblick i hästbiten.

Han kan också ge mig tips ibland när jag rider, just för att han har sätt så mycket. Han kan kanske inte säga småsaker, men såna saker som man inte ser själv. Som "Det ser ut som att han stödjer på innertygeln, försök att få över honom", "han spårar inte" ...osv, så att man kan jobba med det.

Han har även senaste året lanserat en sadelkollektion. HUR GRYMT? Tackvare han, en elitryttare, en veterinär och någon mer (?) så har de lanserat en kollektion som på riktigt ska vara bra för hästens rygg och väldigt skön att rida i. De börjar sälja sadlarna om någon vecka och självklart ska jag testa dessa på min ponny-pojk.



Och så har jag såklart min älskade syster som tog hand om honom rätt mycket innan hon flyttade. Hon och jag är rätt lika i ridningen tror jag. Hon har ridit 2år längre än vad jag har, men jag har ritid mer olika hästar, och problemhästar, så vi ligger nog rätt lika. Men vi är helt oensiga när det kommer till vilken hästtyp vi tycker om. Ellinor tycker om väluppfostrade, välridna snygga hästar som ses som lite "lättridna" medans jag alla dagar i veckan (nästan) hellre skulle vilja hoppa upp och rida in en unghäst från grunden. Jag älskar att verkligen få arbeta från hästryggen, jag älskar adrenalinen när hästen vill slänga av en, och jag älskar den här agritionen som kommer när man ramlat av och bara "nej nu jävlar" så hoppar man upp igen och rider 34ggr bättre. Jag gillar utmaning. Ellinor vill ha " kolla va fina dom är" kommentarer, jag vill ha " att hon vågar.." kommentarer. haha.

Men Aragorn passar oss båda väldigt bra, han är faktiskt världens finaste ponny, han är samarbetsvillig, vill utvecklas och gör alltid sitt bästa.. oftast. Han är så sjukt olik varje dag. Ena dagen skulle vi kunna tävla MVS i dressyr på honom, andra dagar ramlar jag av 3ggr på 40 minuter. Och det är det som är det roligaste med honom, han har sån jävla personlighet. Han är liksom aldrig tråkig. Man måste alltid rida honom till 100% annars slutar han. Han är ingen sån som får man honom fin så går han där resten av passet, utan man måste alltid kämpa. Han är mycket häst!

Och av någon konstig anledning har han slängt av Ellinor 3ggr? En av gångerna gick han omkull, de andra två landar hon på fötterna. Medans mig brallar han iväg med minst en gång i veckan. Jag kan faktiskt säga att jag har väldigt bra balans, för det har jag. Men när aragorn vill busa, då kan nog ingen sitta kvar.. Och jag har då aldrig landat på fötterna, däremot på huvudet, in i väggen, i ett hinder...