Jag har suttit och sökt på mina symtom nu ett tag, resultaten är allt ifrån panikångest till hjärntumör - jag vet inte ens vilken av de som jag föredrar. Jag är ledsen hörreni för att jag är en bitterfitta men just nu orkar jag faktiskt inte ens hålla fasaden uppe för just nu vill jag bara försvinna under jorden i några år för att sen blomma ut som aldrig förr. Ett tag framöver kommer bloggen bli lågprioriterad då jag måste fokusera på mig själv ett tag, för jag måste ju faktiskti stå ut med henne hela mitt liv.