Dagen har innehållt tårar, tårar, begravning, tårar, fina sms från vänner, kolla på gamla bilder, tårar, slänga alla kattgrejer, tårar, varit med pappa och handlat mat - fått allt jag pekat på, jag har även ätit omänskliga mängder med socker, gråtit, suttit vid graven, gråtit och varit så jävla förbannad. 

 

Svante dog troligtvis pga något medfött fel som gjorde att han inte fungerade som han skulle. Det här är det värsta med att ha djur. Svante var min bebis och förutom dagarna i turkiet så har vi delat säng varje natt. Nurå? Jag är så jävla känslig när det gäller sånt här. Och att köpa en ny katt är inget alternativ, jag är ingen kattmänniska - jag är en svantemänniska. 

 

Ikväll ska jag kolla på mitt favoritavsnitt av valander, äta ännu mera socker, försöka tagga till och förbereda mig för helvecka på aparium, gråta, välja ut de finaste bilderna på svante som jag ska förstora och sova tidigt. Imorgon gäller det att fokusera.