2e april 2013
2013-04-02 | 21:39:58
Vet ni va mina fina vänner? Jag tror faktiskt att hela livet går ut på att tro på sig själv. Man behöver inte veta vad man vill bli när man är 18 eller 24 eller 35. Man måste bara veta vad man är värd och vad man tror på. Vem man är.
Och vet ni? Det handlar inte om vem som har minst stolek i sina jeans, vem som kysser flest killar på dansgolvet eller vem som har bäst betyg i engelska. I slutändan handlar allt om ens omgivning. Det spelar ingen roll om man tjärnar 62kr i timmen, så länge man har underbara arbetskamrater. Det spelar ingen roll att man får åtta par skor av sin pojkvän, så länge han inte vill visa upp dig för hela världen och kämpar för dig till 110% så är han inte värd dig. Vi måste sluta jämföra oss med varandra. Bara för att någon har finare hår än dig så betyder det inte att den är lyckligare. Vi kan inte döma varandra från vad vi ser. Hon kan ha världens snyggaste jeans, men inga riktiga vänner. Världens snyggaste pojkvän, som inte kämpar för henne. Det är så lätt att visa ett perfekt yttre. Men vem vet om skolan populäraste tjej ligger om nätterna och gråter för att hon har bråkat med sin mamma ytligare en gång?
Vi är alla värda det bästa, det är inte meningen att vi ska nöja oss med det som känns okej, inte ens med det som "oftast känns bra". Jag tänker på det varje dag då jag tittar på mina vänner. Jag skiter i att kärlekslivet suger, att jag väger 6kg för mycket och att jag inte har råd att köpa den där snygga jackan. För jag har världens finaste vänner, som jag vet skulle göra allt för mig.
Det är unikt. och. DET är kärlek. Den bästa typen av kärlek. Och det är sånt livet går ut på, enligt mig.
(Önska jag kunde lägga upp bilder på alla mina vänner)
30e mars 2013
2013-03-30 | 13:50:35
Jag antar att jag borde skriva lite här när det gäller det här med att byta namn. Jag föddes då till evelina, började själv skriva med w när jag gick i 5an tror jag. Sedan dess har det varit eWelina som gäller, även fast det inte står så i passet. Jag vill verkligen inte tar massa förhastade slutsatser och tror att detta är något spontant eller att det är någon revolt.
Jag har tänk på namnbyte länge, men fick som 17åring faktan om att efter 18 år så kostar det rätt mycket pengar. Så då la jag ner den tanken, för jag ville inte göra något förhastat. Men fick för ca 6månader sedan syn på att nejnej, det är gratis med själva namnbytet. Sedan kostar det säkert att ändra överallt - men ingen stor klumpsumma iallafall. Så då började jag tänka på det igen.
Jag tycker att evelina är ett jättefint namn, men det är inte roligt när man heter någonting som det känns som att alla gör. Sedan jag började 2an (8år) tills nu har jag alltid haft MINST en till evelina i min klass. Jag har två till evelinor i mitt stall, jag har 7 "övriga" evelinor som vänner och de finns överallt. Vilket jag tycker är tråkigt, att alltid behöva vara "ewelina A" "ewelina den rödhåriga" "anzelius".
Nu vill jag att ni ska förstår att ingenting är säkert än. Det är ett stort beslut att byta namn och jag vill känna att jag är 120% säker innan jag byter. Men OM jag skulle byta, så är "spencer" namnet jag har tänk på senaste 4 månaderna. Ja, som den Pretty little liars- nörd jag är så kommer namnet därifrån. Men jag tycker det är ett snyggt namn.
OM OM OM OM det är så att jag bestämmer mig för spencer så kommer jag leka lite med de olika namnen. Antingen har jag spencer som tilltalsnamn men ewelina som mellannamn, vilket betyder att släkt och de som vill får såklart säga ewelina. Eller så gör jag tvärtom - låter ewelina vara kvar som tilltalsnamn men lägger till spencer som mellannamn och då att jag själv använder det som tilltalsnamn.
Jag vill bara att ni ska förstå att det handlar inte om att jag är otacksam mot mina föräldrar. Jag har inte pratat med de om att byta namn än, utan vill känna efter vad jag vill först. För det är en otroligt stor grej att byta namn och inget man gör över en vecka.
10e mars 2013
2013-03-10 | 10:37:24
Lite saker ni kanske inte visste om mig:
- Trådarna på bananen ger mig kvälningar
- Vi har haft en hundpratare som pratat med våra hundar
- Soppa, grytor, fiskgratäng är tre av många saker jag inte äter
- Jag får panik av att åka i tunnlar
- En gammal dröm är att vara med i Biggest loser
- Jag pratar och ibland går i sömnen
- Jag äter gärna halva godisar (dvs ingen hitt att dela godispåse med mig)
- Jag totalt älskar carina berg
- Vildsvin och kackelackor är de djur jag är räddast för
- Jag har åldersnojja
- Jag har planer på att läsa till polis när jag tröttnat på djurvårdare
- Jag var väldigt nära att röka på under min tid i USA - blev inte så
- Jag har fobi för mina egna fötter, kan börja panikgråta om någon håller i dom
- Jag kan ej gå och dricka samtidigt
- Jag stavas egentligen evelina, men bytte själv i 5an till ewelina
- När jag inte orkar ta av mig vantarna så använder jag tungan på iphonen (äckligt jag vet)
- Jag är egentligen blond/orangehårig
- Jag har under mina tonår eldat upp en fisk
- Folk brukar säga att jag både ser ut och är som pippi långstrump
- Jag har funderingar på att byta namn
- Jag röker
- Jag ångrar extremt mycket att jag slutade dansa för 2år sedan
- Jag satte upp min första musikal när jag var 8år, då hade jag huvudrollen och jag kommer fortfarande ihåg sångerna.
9e mars 2013
2013-03-09 | 14:45:00
Vet ni vad? Ens liv blir vad man gör det till. Igår när mörktet hade lagt sig och jag var ute och gick kom jag och tänka på hur många val man gör i sitt liv. Ska jag kliva på den hårda eller mjuka snön? Händerna i fickorna? Ska jag ta bort slingan som hänger för ansiktet? Vilken väg ska jag gå? Ska jag hosta? ... U name it. Livet blir inte bättre av att tänka tillbaka. Av att försöka analysera och tänka att "tänka om".. Det finns inget tänk om.
Alla val som jag har gjort har lett till fantastiska grejer, vem kan inte tro på ödet när ens liv fulkomligt äger? Nej. Deppa över det som varit tänker jag inte göra - tvärtom. Mitt liv har varit bra, och jag har bestämt att det bara ska bli bättre och bättre med tiden.
Det är dags att dra vidare nu, börja på en ny låt. Man kan välja, antingen sitta och sjunga duett med melissa horn om hur livet är svårt, eller man kan sätta igång en riktig partydängare och känna sig lyckligast på jorden. Sjunga falskt och otroligt högt till " I DON'T CARE, I LOVE IT" eller varför inte hitta på en snygg dans och sjunga om " I can fuck u betta.." ? Livet blir vad man gör det till.
Imorgon är det tatueringsdags, jag har även planer på att göra något väldigt drastiskt i mitt liv. Jag går en ny utbildning, jag har ett nytt jobb, ny relationsstatus, nya människor runt omkring mig, nya framtidsplaner, snart kommer en ny årstid och jag har senaste året fått så himla fina, nya vänner. Varför vara så ledsen och nedstämd för en enda sak?
Nu är jag tillbaka, på topp och ingen eller inget kan fälla mig!
2a mars 2013
2013-03-03 | 00:27:06
Cool tjej har spenderat lördagskvällen framför datorn - och hon hade inte kunnat vara lyckligare. Allt har troligtvis fallit på plats. Jag vet, ÄNTLIGEN vad jag vill göra av mitt liv. Ni som umgås med mig privat må veta vilken åldersnojja jag har. Den lättades lite nu. Jag har fortfarande grejer att kolla upp och MINST 2.5 år på mig att bestämma mig så jag tänker inte berätta någonting här och nu. Innan man börjar bli seriös i livet så vill man ju hinna göra misstag, resa, klara sig själv, äta makaroner i två veckor och läsa massa onödiga kurser bara för att de är roliga.
Jag VET att jag har 2.5 otroligt roliga år framför mig med min klass. Jag älskar min skola och min linje något extremt. Jag vet att när jag står där, med studentmössan i handen, så kommer mitt liv kännas komplett. Även fast det känns otroligt otroligt jobbigt att jag ligger tre år efter i mitt liv så kommer jag att tacka mig själv under hela mitt liv för att jag var modig och tog chansen att "börja om".
Tänk - om 3 år kanske jag står där med de andra delfinskötarna och diskuterar hur blodprovstagningen på ariel gick? Klappar på Vicky samtidigt som jag njuter av att se mina manliga arbetskamrater i våtdräkt.. (ehehe..ehe.) ? Den framtiden är så himla nära och jag är så himla glad som får dela den mer er!
Men även fast kolmården är min fristad så vill jag så mycket mer i mitt liv än att bara komma dit. Man ska aldrig nöja sig mina vänner. Drömar är ibland allt vi har.
14e februari 2013
2013-02-14 | 13:35:00
xoxo welina
14e februari 2013
2013-02-14 | 10:28:00
Ibland tänker jag att jag är den konstigaste människan jag vet. Eller inte konstig, bara störd. Min familj brukar alltid säga till mig hur knäpp jag är, men jag brukar inte tro dom. Nu hänger jag ofta med joline som ibland påpekar "hur störd" jag är. (Misströsta inte, hon får höra det oftare från mig) Är jag verkligen helt psyko?
Är jag störd för att jag är fly förbannad ena sekunden och tokskrattar nästa? Bara för att jag kan sjunga högt och prata danska när alla ser? Bara för att jag blir arg och skitirriterad för minsta småsakerna (på folk som tror att de är något, folk som ringer mig fast jag har telefonfobi eller beter sig som IDIOTER)? För att jag älskar uppmärksamhet? För att jag kan bli lycklig över småsaker som en fin liten gubba på bussen och sedan måste säga tusen "puttisnuttidutti" på rad?
Är jag verkligen störd? Jag tror inte det. Jag tror att det finns ganska många som också är oberäkneliga, operfekta och störda. Idag är jag väldigt medveten om hur operfekt jag är och visst det är lite ledsamt men samtidigt så jävla skönt. För jag hatar folk som inte är medvetna. Jag vet att jag är dålig ibland.
Deppigaste dagen någonsin för oss singlar var de ja. SCREW THEM. Ikväll ska jag fira min alla hjärtans dag med min framtid. Och vet ni? Med Joline kan jag svära, vara sur, ligga-på-golvet-strejka och äta alldeles för mycket kolhydrater, hon älskar mig iallafall. (Kanske just därför hon är konstigare än vad jag är!!) Det spelar ingen roll hur många killar som pussar på ens nästipp och frågar om ens nummer för jag bryr mig inte. Jag trivs!
27e januari 2013
2013-01-27 | 16:44:41
Idag har varit och är en jobbig dag. Tackar fina Joline som ringde och peppade mig förut! Vi hörs imorgon istället.
26e januari 2013
2013-01-26 | 18:36:57
" du behöver komma bort" var anledningen. Min bästavän har gett mig en resa - en resa till fuerteventura i 7 dagar. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag längtar ihjäl mig - 9e april drar jag och min bästis på nya äventyr!!
26e januari 2013
2013-01-26 | 15:37:00
Den här blonda tjejen på bilden är den knäppaste, konstigaste, trögaste, underligaste människan jag någonsin har träffat. Hon har inte riktigt alla indianer i båten, alla hästarna är inte i stallet så att säga, hissen går liksom inte riktigt ända upp. Hon är döv, dålig på att köra bil, hon är blödig, har talsvårigheter och alltid sjuk.
Men vet ni vad hon är mer?
Hon är snäll, hon är omtänksam, hon tar hand om mig i alla lägen, hon är öppen, hon förstår sånt ingen annan förstår, hon är lojal ända ut i fingerspetsarna, hon är rolig, hon är ovärderlig, hon är smart, hon är spontan, hon är generös, hon är social, hon är trevlig, hon är snygg, hon bryr sig, hon lyssnar på mig, hon ringer mig när bussen är sen, hon är målmedveten, hon är .. hon är helt fantastisk. Men framför allt så är hon den finaste människan jag någonsin träffat. Hon är min allra bästavän. Och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne vid min sida.
Hon får mig att skratta när jag helst av allt har velat dö, hon får mig att tro på mig själv, hon får mig att känna mig värdefull, speciell. Hon tror på mig, hon torkar mina tårar när det behövs och knuffar mig i ryggen när jag tappar balansen. Hon ser igenom mig och jag vet inte vad jag har gjort för att förtjänat den här vänskapen. För den är så förbanant jävla unik att ni anar inte.
Hur fin är egentligen en människa om hon, bakom ryggen på mig, pratar med mina tjejer för att försöka få oss alla att åka till london. - Jag får resan av henne. Anledning? "du behöver komma bort". Londonplanen gick i kras, men har vi tur blir det sandstrand, restauranger och alldeles för många drinkar inom snar framtid.
Jag är lyckligast i världen med dig Joline Enell. Och jag vet inte ens vad jag ska kunna skriva för att få dig att förstå, att jag älskar dig, så oändligt jävla mycket.
23e januari 2013
2013-01-23 | 22:38:00
Ibland rasar hela ens värld sönder. Alla värderingar försvinner och det enda som är viktigt är att andas. Komma ihåg att andas. in och ut. Vid sånna tillfällen är det viktigt att vara ärlig - mot sig själv och mot andra. Det är där jag börjar nu. När man är på väg neråt i livet eller redan ligger på botten kan man lika väl vara ärlig och ta det försiktigt för att kunna samla kraft så att man kan resa sig igen, starkare än någonsin.
Det är då man är så lycklig över att man är omringad av så fina själar. Så fina människor som säger saker som "skrik och skäll på mig, det får dig att må bättre" " ta en dag i taget" "du är värd bättre" "jag älskar dig" " du behöver inte vara stark" och massa andra fantastiska saker. De tvingar även med mig på helgens krogrundor, låter mig vårdgästa de klockan 10 på kvällen för att sno en sängplats, de dunkar mig i ryggen, sover med ljudet i mobilen på - ifall att och får mig att skratta. Men framför allt, framför allt så påminner dom mig om det som är viktigast. andas. in och ut.
jag älskar dom.
23e januari 2013
2013-01-23 | 18:07:50
Tack. Tack för att du är du.
23e januari 2013
2013-01-23 | 18:04:12
Jag älskar alla fina människor runt omkring mig. Alla mina vänner, min familj.. min underbara familj. Det är sinnessjukt hur lyckligt lottad jag är faktiskt. Vill ha med de alla ner i graven. Tänkte ett tag lägga ner bloggen idag, men sen kände jag att FAN HELLER. Ni är viktiga för mig också dudes. Så vad säger ni om att kicka some aasss?
MOT GYMMET idag igen. YESYESYES.
19e januari 2013
2013-01-19 | 09:30:00
18e januari 2013
2013-01-18 | 09:28:00
17e januari 2013
2013-01-17 | 13:22:00
Ibland, när livet känns lite tråkigt, allt går på rutin så är det bra att göra lista på ens liv. En lista på vad man uppskattar i ens liv, det positiva man har att glädjas åt. Så här kommer min lista;
Mitt CV
Jag är 19 år och är så otroligt nöjd över mitt CV, jag har jobbat med barn, med internationella världskändisar, med djur, själv på lager, i butik, gått musikal linje, varit i usa.... jag har testar det mesta och jag är så himla glad över att jag brett ut mig så mycket.
Min Familj
Jag har världens finaste familj, de tror på mig i allt, de stöttar mig i allt, de hejar på mig, ger mig feedback, pushar mig. De ser till att maten är klar när jag är hungrig, städar mitt rum om jag inte hinner, bäddar upp min bäddsoffa när jag vinglar in 4 på morgonen, kramar mig när jag är ledsen, säger till mig att sluta plugga om jag suttit i mer än 2timmar, låter mig åka ut på mina tokäventyr, är glada för alla mina framgångar och gör allt för mig..
Mina vänner
Jag har lyckan att ha de allra finaste vännerna runt omkring mig, de orkar med mina moves på dansgolvet tills tidiga morgon, de pussar på mig när jag är ledsen, de bakar scones och kommer till mig när jag är sjuk, de planerar resor med mig, de stöttar mig i mina val, de drar upp mig när jag faller, de skickar fina sms, de älskar mig och gör allt för mig.
Min pojkvän
Ingen gör mig gladare än honom. Han är världens bästa pojkvän. Han är perfekt på alla sätt och vis och jag älskar honom så otroligt mycket. Vet inte vad jag vore utan honom och hans fina ord.
Min ponny-ponke
Sex år har jag snart haft honom. Jag har hatat honom, oj vad jag har hatat honom. Och jag har älskat honom, oj vad jag har älskat honom. För visst är det inte det roligaste att dra sig ut i snöstorm och dra till stallet, eller lämna vännerna på stranden för att ta på sig långbyxor och börja svettas. Men känslan när han gneggar när han ser än, känslan när han pussas, känslan när allt bara stämmer är värt varenda svettdroppe och tår. Han är min bebis, och har ger mig så himla mycket bekräftelse. Jag köpte honom som halvinriden busponny som helst av allt ville tugga på allt och springa snabbt. Nu går det inte en dag utan att jag får beröm över vilken härlig ponny han är, hur uppfostrad han är, hur fina vi är tillsammans. Känslan när man litar på varandra till 100%, fast han är världens busunge, känslan när sammarbetet är på topp, känslan när allt funkar - är ovärdelig.
Djurparkslinjen
Jag älskar min skola, jag älskar att få spendera tiden på kolmården, jag älskar att lära mig saker om djuren, att träffa nya människor, att ta ett steg in i framtiden. Jag älskar det. Jag älskar att få en sådan unik chansen att få jobba med delfiner, giraffer, zebror, lejon, tigrar, elefanter... Jag älskar det verkligen och jag suger in mig varje sekund och njuter. Jag önska att alla kunde känna sån här kärlek till sin utbildning.
Jag själv
Jag är så himla glad att jag är den människan jag är. Delvis mina föräldrars förtjänst som uppfostrat mig. Får man säga att man är så himla glad över sin uppfostran? Eller är det för egoistiskt? Jag är glad att jag har de värderingar jag har. Jag är glad att jag är den människan jag är, att jag är snäll, omtänksam, galen, egen, orädd, målmedveten...
Framtiden
Jag är, som ni säkert känner till, en planerings människa. Jag älskar att ha saker att se fram emot. Det spelar ingen roll om det handlar om att gå upp tidigt och träna imorgon, åka på tomorrowland festivalen med pojken i sommar, resa själv till afrika om 1.5 år eller resa jorden runt med bästis om 3 år. Jag älskar hur min egna framtid ser ut. Och där har ni tre av de fantastiska saker som är inplanerade.
Min vardag
Min vardag är nog världens bästa just nu. Jag tränar, tar hand om ponnyn, jobbar, är med mina fantastiska vänner, pussar på min pojke, är på kolmården, partar. Stressar runt, hoppar över måltider för att hinna och sover på tok för lite - men jag älskar det.
Jag har allt jag önskar, ibland är jag så lycklig att jag blir rädd.
16e januari 2013
2013-01-16 | 19:33:01
Det är skitdagar som denna man känner för att åka hem till honom och kramas.
15e januari 2013
2013-01-15 | 09:48:00
Det finns en sak som gör en gladare än ens pojkväns söta kärleksord - att höra honom säga de i sömnen.
15e januari 2013
2013-01-15 | 09:09:52
23e september 2012
2012-09-23 | 22:37:48
Idag skrev jag tre ord i min dagbok och jag har nog aldrig varit såhär lycklig, någonsin.